Hur fungerar flextid?

Flextid betyder att du som anställd har viss frihet att själv bestämma när du börjar och slutar din arbetsdag, inom ramen för ett avtal. Arbetsgivaren sätter upp ramar, till exempel:

• Kärntid: De timmar då alla ska vara på plats, till exempel 9–15.
• Flextid: Tiden före och efter kärntiden, där du själv bestämmer.

På så vis kan en person börja tidigt och gå hem tidigare, medan en annan väljer att jobba senare på dagen.

Det finns flera anledningar till att fler arbetsgivare väljer flextid som modell:

• Bättre balans mellan jobb och fritid – lättare att hinna lämna på förskolan, träna eller gå till tandläkaren.
• Ökad motivation – friheten att styra sin dag stärker ofta engagemanget.
• Minskad stress – medarbetare slipper hetsa för att hinna med bussen eller tåget.
• Attraktiv arbetsgivare – flextid är ofta ett plus i rekrytering.

För att flextid ska fungera behöver det finnas tydliga ramar och rutiner:

1. Avtal och policy – arbetsgivaren och facket (eller personalen) kommer överens om vilka tider som gäller.
2. Kärntid – säkerställer att viktiga möten och samarbete kan ske.
3. Flexsaldo – tid man ”sparar” eller ”lånar” om man jobbar mer eller mindre en viss dag.
4. Systemstöd – digitala system gör det enkelt att registrera och följa upp flextid.

Det finns också några fallgropar att vara medveten om:

• Risk för otydlighet om kärntid och flexramar inte är klart definierade.
• Kan skapa orättvisa känslor om vissa roller har större möjlighet att använda flextid än andra.
• Kräver bra kommunikation i teamet för att undvika missförstånd.

Flextid passar de flesta kontorsmiljöer, men är svårare i yrken där verksamheten måste vara bemannad på fasta tider – exempelvis vård, handel eller produktion. Där kan andra modeller, som skiftgång eller schemaläggning, vara bättre alternativ.